En kompakt våg av ljud som ekar 60-tal
Svensk landskapslegend brukar omnämna Småland som det stenigaste av landskap. Tills den moderna eran tog över var det i Småland som bönderna knäckte sina ryggar, plogarna ständigt gick sönder och befolkningen slutligen fick nog och drog. Och allt var stenarnas fel. Efter att ha spenderat cirka 40 minuter med Linköpingsfödda La Fleur Fatale, börjar jag dock omvärdera denna allmängiltiga uppfattning. För ingen grupp kan spotta ur sig ett sådant sammanhållet stycke powerpsych utan att ha bott under en jävligt stor sten.
De låter galna, engagerade, insnöade och fullständigt opåverkade av sin samtid. Från och med sekund ett står det klart – de fyra männen La Fleur har hittat en direktkanal in i 60-talets trippigaste musikvåg. Hur kan deras kompositioner annars kännas, lukta, till och med smaka som decenniet de flesta av oss önskar att vi hade fått uppleva?
Låtarna på La Fleur Fatales andra album är omedelbara, expanderande och jag kan inte säga annat än att de vibrerar. Varenda vrå av klangrummet är fyllt och inte ens den minsta tillstymmelse till tystnad får någonsin chansen att kilas in. Här pratar vi inte spår för spår, här pratar vi en kompakt våg av ljud som råkar ha delats upp i tolv olika strofer. Jag har inga problem med koncist tänkande av det slaget, inte heller stör det mig att jag numera kommer att se på Östergötland som det stentätaste landskapet av dem alla.
Karin Ingersdotter Eriksson
Recensent
Lucy Love vill göra en Kristian Tyrann
Grimeartisten Lucy Loves debutalbum ”Streetbillion” har hyllats i hemlandet Danmark. Hon har vunnit danska P3-guld för Årets Experiment och på Roskildefestivalen rev hon av en bejublad show som fick musikkritikerna att gå i taket.
Busta - singlarnas och energins mästare
I kväll spelar Busta Rhymes på Berns i Stockholm. Denne energiske och specielle man har genom åren bjudit på alltifrån sjuka outfits och läten, till oförglömliga videor och singlar. Musiceyes skribent Marc Malmaes minns Busta genom åren.
Max Peezay lägger nerv på plastbiten
Bakom namnet Max Peezay döljer sig Tom Piha. En finlandssvensk rappare som står stadigt i den engelska Grimen och med en nerv för elektronisk musik. Musiceye träffade Tom för att tala om hans musik, The Pirate Bay och om hur man ska kunna sälja den där plastbiten.
Tillräckligt många Djs på Berns
När 2 Many Djs intar scenen i Stora Salongen har publiken redan blivit uppvärmd av en rad andra Djs, som Berns hemsida väljer att kalla "Stockholms bästa". Klyftan mellan uppvärmningen och huvudakten är både djup och bred. Från oinspirerade och ojämna klubbhits till remixer i värdsklass.
Den svältfödda huvudstaden
Så jag säger "Ich möchte ein Berliner werden". I den tyska huvudstaden råder ett helt annat klimat när det kommer till klubbmusik i jämförelse med Stockholm. Musiceyes krönikör Andreas H. Törnqvist önskar att fler artister stod i Dj-båsen. Inte bloggdrottningar och medieprofiler som ägnar sig åt kreddig klubbmusik.
Röd musik
Fester, hemlängtan och färgsprakande tankar. Det skotska indierock-bandet 1990s turnerar med den senaste skivan ”Kicks”. Snuviga men vid gott mod förbereder de sig i en av logerna.
Jag saknar ett Stockholmskt ledmotiv
Musiceyes krönikör Klara Börjesson har ett ledmotiv för alla städer hon har varit i, en låt som får henne att känna sig som världens mittpunkt. Men sitt Stockholmska ledmotiv letar hon fortfarande efter.
Narcissus dränker Pacific!
Musiceyes Ida Arnkvist fick i helgen beskåda något av det mest pretentiösa hon någonsin sett, Narcissus av Pacific! Bandet skulle göra rätt i att skala bort alla dansare, alla märkliga dräkter och låta musiken tala för sig själv. Det är den stark nog att göra.
Anoraak - Bra musik, lite publik
Någonstans mellan Chromeo och Phoenix hittar man Anoraak. Denne fransman från Nantes har talang för att skapa extremt catchiga och dansvänliga melodier, både instrumentalt och vokalt. Dock blir inte hans Debaserspelning den fest den kunde ha varit, främst på grund av ett ganska svalt mottagande.
Musik utan mål är Taxi Taxi!s melodi
Duon Taxi Taxi! brukar beskrivas som underbarnen som kom från ingenstans. I veckan släppte de sitt debutalbum, men sedan starten 2005 har de hunnit spela på många stora musikfestivaler både i och utanför Sverige. Musiceye träffar systrarna Miriam och Johanna.
cqN69E <a href="http://zhzounxgphia.com/">zhzounxgphia</a>, [url=http://mnwcjjgmkigx.com/]mnwcjjgmkigx[/url], [link=http://bvbtetdrdooi.com/]bvbtetdrdooi[/link], http://tevblkkojrpp.com/