Det är mycket känslor som ska fram på "Hurricane", Asha Alis andra skiva sedan den självbetitlade debuten 2006. Asha har själv sagt att det här är ett väldigt personligt album, och det märks tydligt på texterna. I framförallt ”Do What You Wanna Do” visar hon styrkan att kunna vara personlig: ”I would burn down your old school, I would have slapped your dad around for every time he made you feel bad about yourself, my love would like wings on your shoulders”.

Asha Ali låter inte som andra svenska, kvinnliga artister. Här finns inga överkäcka cirkuspianoslingor, inga jobbigt gulliga, hesa pipröster som sjunger om pojkar. Det här är på blodigt allvar. En vuxen kvinna som tar sig igenom en livskris med hjälp av musiken.
     Musiken i sig är rakare än på debutalbumet, den känns både vuxnare och behagligare. Det är luftigt, vackert och Ashas röst har verkligen utvecklats. Hon låter säkrare. Hennes röst tar sig rakt in i hjärtat.

1. Dreams av Fleetwood Mac
   Fleetwood Mac blev en supergrupp när paret och softrockduon Stevie Nicks och Lindsey Buckingham kom med i bandet, Dreams är dessutom en av världens bästa låtar
2. Helpless av Crosby, Stills, Nash and Young
   Tillsammans en våt folkrocksdröm som gjorde alldeles för få skivor när det begav sig, Helpless är en grym Neil Younglåt
3. Handle With Care av Traveling Wilburys
   Den uppenbara klassikern i sammanhanget som fick Grymlings att bildas kan tänkas, dock alltjämt en vansinnigt bra låt
4. Badge av Cream
   Oss veterligen den första grupp som i rocksammanhang fick epitetet supergrupp, och låten är kanske Creams bästa poplåt mellan alla bluestolvor
5. FC vs Dynasty av Brothers Of End
   Har förälskat oss i detta svenska band med Cardiganstrummisar och Marit Bergmanbasister, och de har gjort en djäkla bra och jämn skiva som det är svårt att välja toppar från