En tanke ploppar upp och vägrar ge sig av. ”Hur kan de veta hur det här känns, de är ju, max, 14 bast!” Min bild av systrarna Johanna och Miriam Berhan Eriksson grundar sig emellertid inte på aktuell fakta. Jag ser dem fortfarande som de två små Plupp-liknande töserna som sjöng för en utmattad publik på en av 2007 års Roskildefestivals minsta scener. De såg ut att vara i den åldern då man ska läsa KP, samla på klistermärken och på sin höjd busa till det genom att titta på Idol. Inte sjunga om människor som försvunnit, svarta hål i själen och hur det känns att hänga utför ett klippstup. Eller?
Just det. Eller. För jag har ju fel. Systrarna Berhan Eriksson är inte 14 år längre, de var inte ens det när jag såg dem senast. 19 år gamla och fullt kapabla att sjunga om vad de vill. Oavsett hur min egen erfarenhetsbas såg ut när jag själv var i den åldern, har jag ingen rätt att påstå mig veta något om tvillingarnas emotionella copía. Dessutom spelar det ingen roll. När deras papperstunna men tuggummiflexibla röster slingrar sig incestuöst runt varandra bryr jag mig inte om huruvida de sjunger från sina flickrum eller från bartoaletten på hörnet. Jag tror på det de säger. Framför allt när de vågar sig på att stoppa in några svenska fraser i ”Same side of the moon”, eller när de smärtsamt mässar fram känslan av väntan utan slut i låten med samma titel som skivan.
Att de hållit på så länge men släpper sin debut först nu adderar bara en brådmogen kittling. Kalla mig gubbsjuk, men jag gillar det. Enäggs-Lolitorna får gärna fortsätta. Och jag lovar att lägga åldersrasismen bakom mig.
Karin Ingersdotter Eriksson
Recensent
"Att de hållit på så länge men släpper sin debut först nu adderar bara en brådmogen kittling. Kalla mig gubbsjuk, men jag gillar det."
Karin: Det är extremt pinsamt att du kommenterar och nej, låten heter faktiskt inte så. Gjorde själv en intervju med tvillingarna och du har FEL.
Mia
Tror att du är ute och cyklar Jenny. Låten heter visst ”Same side of the moon”. "Försök få sånt rätt om du ska skriva om det" ... lite pinsamt va...
Se här: http://www.lastfm.se/music/Taxi+Taxi!
Eller gå in på Spotify och se låtlistan.
Karin
Resonerar som så att jag genom att beskriva tjejerna även kommer åt deras musik. Och nej, låten heter faktiskt "Same side of the moon".
Jenny
Men hallå. Håll dig till musiken i stället för att beskriva tjejern, du är väl recensent?
FDI: Dessutom heter inte låten ”Same side of the moon” utan ”Same side of the tree”, försök få sånt rätt om du ska skriva om det.
Reportage
Långt ifrån tonårspoppen
Camera Obscura är inga divor som ridit fram på någon gräddfilsliknande hype. Ändå är bandets sångerska sen den regniga dag då Musiceye har stämt träff med henne. Ursäkten är dock inget annat än oemotståndligt ordinär.
Reportage
Två champions med en annan typ av swag
En rappares dilemma: Ska man fortsätta göra låtar om att festa natten lång och hänga i centrum, trots att man själv inte längre befinner sig i det stadiet i livet? Eller kan man rappa om familjeliv och åldersnoja? Musiceye träffade Ison och Fille för att prata om deras karriär, kommande skivan och hur det är att åldras som hiphopartist.
Reportage
Bekväma kungar som inte gillar självständighet
Kings of Convenience är tillbaka efter fem års frånvaro. Nya plattan heter ”Declaration of Dependence” och norrmännen turnerar nu genom hela Europa med den. I helgen gjorde de ett stopp i Stockholm, och Musiceye fick en pratstund med Erlend Øye.
Reportage
Lucy Love vill göra en Kristian Tyrann
Grimeartisten Lucy Loves debutalbum ”Streetbillion” har hyllats i hemlandet Danmark. Hon har vunnit danska P3-guld för Årets Experiment och på Roskildefestivalen rev hon av en bejublad show som fick musikkritikerna att gå i taket.
Busta - singlarnas och energins mästare
I kväll spelar Busta Rhymes på Berns i Stockholm. Denne energiske och specielle man har genom åren bjudit på alltifrån sjuka outfits och läten, till oförglömliga videor och singlar. Musiceyes skribent Marc Malmaes minns Busta genom åren.
Max Peezay lägger nerv på plastbiten
Bakom namnet Max Peezay döljer sig Tom Piha. En finlandssvensk rappare som står stadigt i den engelska Grimen och med en nerv för elektronisk musik. Musiceye träffade Tom för att tala om hans musik, The Pirate Bay och om hur man ska kunna sälja den där plastbiten.
Tillräckligt många Djs på Berns
När 2 Many Djs intar scenen i Stora Salongen har publiken redan blivit uppvärmd av en rad andra Djs, som Berns hemsida väljer att kalla "Stockholms bästa". Klyftan mellan uppvärmningen och huvudakten är både djup och bred. Från oinspirerade och ojämna klubbhits till remixer i värdsklass.
Den svältfödda huvudstaden
Så jag säger "Ich möchte ein Berliner werden". I den tyska huvudstaden råder ett helt annat klimat när det kommer till klubbmusik i jämförelse med Stockholm. Musiceyes krönikör Andreas H. Törnqvist önskar att fler artister stod i Dj-båsen. Inte bloggdrottningar och medieprofiler som ägnar sig åt kreddig klubbmusik.
Röd musik
Fester, hemlängtan och färgsprakande tankar. Det skotska indierock-bandet 1990s turnerar med den senaste skivan ”Kicks”. Snuviga men vid gott mod förbereder de sig i en av logerna.
Jag saknar ett Stockholmskt ledmotiv
Musiceyes krönikör Klara Börjesson har ett ledmotiv för alla städer hon har varit i, en låt som får henne att känna sig som världens mittpunkt. Men sitt Stockholmska ledmotiv letar hon fortfarande efter.
Narcissus dränker Pacific!
Musiceyes Ida Arnkvist fick i helgen beskåda något av det mest pretentiösa hon någonsin sett, Narcissus av Pacific! Bandet skulle göra rätt i att skala bort alla dansare, alla märkliga dräkter och låta musiken tala för sig själv. Det är den stark nog att göra.
Anoraak - Bra musik, lite publik
Någonstans mellan Chromeo och Phoenix hittar man Anoraak. Denne fransman från Nantes har talang för att skapa extremt catchiga och dansvänliga melodier, både instrumentalt och vokalt. Dock blir inte hans Debaserspelning den fest den kunde ha varit, främst på grund av ett ganska svalt mottagande.
Musik utan mål är Taxi Taxi!s melodi
Duon Taxi Taxi! brukar beskrivas som underbarnen som kom från ingenstans. I veckan släppte de sitt debutalbum, men sedan starten 2005 har de hunnit spela på många stora musikfestivaler både i och utanför Sverige. Musiceye träffar systrarna Miriam och Johanna.
Röyksopp återvänder till Sverige
Den 30 Oktober kommer Röyksopp på besök i Stockholm. Berns Salonger står för scenen när Torbjørn Brundtland och Sven Berge bjuder på ett stycke electronica i världsklass. Samarbetet med Karin Dreijer, Lykke Li och Robyn på senaste skivan" Junior", kanske leder till gästspel.
Dreams av Fleetwood Mac Fleetwood Mac blev en supergrupp när paret och softrockduon Stevie Nicks och Lindsey Buckingham kom med i bandet, Dreams är dessutom en av världens bästa låtar
Helpless av Crosby, Stills, Nash and Young Tillsammans en våt folkrocksdröm som gjorde alldeles för få skivor när det begav sig, Helpless är en grym Neil Younglåt
Handle With Care av Traveling Wilburys Den uppenbara klassikern i sammanhanget som fick Grymlings att bildas kan tänkas, dock alltjämt en vansinnigt bra låt
Badge av Cream Oss veterligen den första grupp som i rocksammanhang fick epitetet supergrupp, och låten är kanske Creams bästa poplåt mellan alla bluestolvor
FC vs Dynasty av Brothers Of End Har förälskat oss i detta svenska band med Cardiganstrummisar och Marit Bergmanbasister, och de har gjort en djäkla bra och jämn skiva som det är svårt att välja toppar från
Hissmusik från den...
nLSLiR <a href="http://kcclsbgsphmd.com/">kcclsbgsphmd</a>, [url=http://kcjzlpxvtuio.com/]kcjzlpxvtuio[/url], [link=http://tyhyblohzwqv.com/]tyhyblohzwqv[/link], http://nowbfgaoeokk.com/
Karin: Det är extremt pinsamt att du kommenterar och nej, låten heter faktiskt inte så. Gjorde själv en intervju med tvillingarna och du har FEL.
Tror att du är ute och cyklar Jenny. Låten heter visst ”Same side of the moon”. "Försök få sånt rätt om du ska skriva om det" ... lite pinsamt va... Se här: http://www.lastfm.se/music/Taxi+Taxi! Eller gå in på Spotify och se låtlistan.
Resonerar som så att jag genom att beskriva tjejerna även kommer åt deras musik. Och nej, låten heter faktiskt "Same side of the moon".
Men hallå. Håll dig till musiken i stället för att beskriva tjejern, du är väl recensent? FDI: Dessutom heter inte låten ”Same side of the moon” utan ”Same side of the tree”, försök få sånt rätt om du ska skriva om det.