Duon Taxi Taxi! brukar beskrivas som underbarnen som kom från ingenstans. De gör musik för att de tycker att det är vackert. I veckan släppte de sitt debutalbum, men sedan starten 2005 har de hunnit spela på många stora musikfestivaler både i och utanför Sverige. 

Det hela började utan större ambitioner från systrarnas sida.  
     – Det var egentligen inte meningen. Vi hade inga ambitioner utan la ut två av våra låtar på MySpace för att våra kompisar skulle kunna lyssna på låtarna, säger Johanna, och Mirjam fortsätter: 
     – Och för att få regga sig på sidan var vi tvungna att ha ett namn, något kul. Medan vi satt och spånade läste jag ett vykort från en kompis som var i New York och skrev om taxibilarna där, så vi tog Taxi Taxi! 
    
Snart började fler och fler snubbla över tvillingarnas två låtar, bland annat musikjournalisten Hanna Fahl som fick P3 att öppna ögonen för tjejerna. Något som ledde till fler spelningar. 

Detta var 2005, men det är först nu som debutalbumet ”Still Standing At Your Back Door” kommer ut. De senaste åren har tvillingarnas fokus legat på att gå klart gymnasiet och göra fler låtar. De har dessutom gjort mycket livespelningar. Albumet har helt enkelt fått ligga och gro.  De har även körat en hel del, bland annat i Luleåbandet Park Hotell, och jobbat med producenter som Dj:n Damien Lazarus bland andra. Men nu satsar de helhjärtat på Taxi Taxi! och arbetar intensivt med arrande och låtskrivande. Ett arbete som systrarna lägger stor vikt vid.     
 – Alla texter har en mening. Jag skriver medvetet lite otydligt. Då blir jag inte så  ”in your face”, men det finns en mening i allt, förklarar Johanna och berättar att hon har försökt skriva på svenska men att det är lättare att undvika klyschor om man skriver på engelska. Det enda försöket till svensk text som har lyckats leta sig in på albumet är ett stick i ”Same Side Of The Moon”.  

För Mirjam är låtskrivande inte lika abstrakt och hon nämner både ”Birdful Eyes” och ”Ripest Fruit” som hennes alster, men blir snabbt avbruten av Johanna som visst tycker att ”Birdful Eyes” är abstrakt.  Tjejerna arrar de flesta låtarna tillsammans men ofta är det Johanna som skriver texterna. Det blir i regel så att den som skrivit texten också sjunger den färdiga låten. Det är mest naturligt så. 

Inspirationer
Musiken har varit viktig under hela deras liv. Pappan, jazzmusikern Jan Eriksson, har varit en viktig inspirationskälla. De har sjungit och spelat sedan barnsben. Många av idéerna till Taxi Taxi fick de under sitt intensiva musikspelande i högstadiet med vännerna. 
    Johanna spelar gitarr och ukulele, som just nu är trasig, och Mirjam dragspel och piano. De tycker däremot att det är ganska svårt att beskriva sin musik. 
     – Det är en blandning… börjar Mirjam eftertänksamt. 
     – … av allt möjligt, fortsätter Johanna. Folk vill ofta sätta en genre på dig. Vi lyssnar mycket på jazz, folkmusik, indie och experimentell musik… Men det är egentligen upp till andra att bedöma. Fast vi är nog lite av varje… 

Vad inspirerar och influerar dem, frågar jag. Istället för att rabbla upp en massa artister, som man kan förvänta sig, svarar Johanna att det ofta är en känsla som sätter igång det hela. För om en känsla inte är så kul försöker hon göra något fint av den. Mirjam tillägger att för henne handlar det mer om vardagliga saker som jobb och så. 

På frågan om de har någon favoritlåt på nya skivan svarar de efter ett långt tvekande, i kör: Neeeeej.  
     – Det är svårt, säger Johanna, "More Childish Than In A Long Time", kanske…  
     – Ja, den är bra, fyller Mirjam i. 

De pratar ofta samtidigt och där den ena börjar, avslutar den andra. Förr gjorde tvillingsystrarna allt tillsammans och det var svårt att veta vem som var vem. Men nu är de mer olika varandra. Jobb och pojkvänner har fått dem att skiljas åt allt mer.  
    – Johanna är mer framåt än vad jag är, säger Mirjam. Det är behagligt, för hon småpratar med taxichaufförer, ler och så. Det kan vara skönt att slippa.   
    – Ja, mamma sa att jag alltid skötte de sociala kontakterna, i sandlådan och så, men att Mirjam inte var sen att haka på, säger Johanna och liksom accepterar sin sociala roll.

Intervjun närmar sig sitt slut och systrarna måste snart iväg. 
     – Jag börjar jobba klockan fyra, på ett café, säger Johanna.  
     – Och jag ska städa bort spindelnäten i mitt rum, det är dags, skrattar Mirjam och beskriver det gigantiska monsternät som hon hittade i fönstret ovanför sängen.  
  Annars läggs mest krut just nu på musiken och på kommande spelningar. 
      – Det är läskigt, nu är det liksom på riktigt, säger Johanna om skivan som är ute.    
  
Taxi Taxi!s debutalbum "Still Standing At Your Back Door" släpptes i veckan och den 3 november spelar de på Debaser Slussen.  

1. Dreams av Fleetwood Mac
   Fleetwood Mac blev en supergrupp när paret och softrockduon Stevie Nicks och Lindsey Buckingham kom med i bandet, Dreams är dessutom en av världens bästa låtar
2. Helpless av Crosby, Stills, Nash and Young
   Tillsammans en våt folkrocksdröm som gjorde alldeles för få skivor när det begav sig, Helpless är en grym Neil Younglåt
3. Handle With Care av Traveling Wilburys
   Den uppenbara klassikern i sammanhanget som fick Grymlings att bildas kan tänkas, dock alltjämt en vansinnigt bra låt
4. Badge av Cream
   Oss veterligen den första grupp som i rocksammanhang fick epitetet supergrupp, och låten är kanske Creams bästa poplåt mellan alla bluestolvor
5. FC vs Dynasty av Brothers Of End
   Har förälskat oss i detta svenska band med Cardiganstrummisar och Marit Bergmanbasister, och de har gjort en djäkla bra och jämn skiva som det är svårt att välja toppar från